Det var en dag jag gärna bevarar i minnet, det var den sista dagen jag inte träffade min nyblivna hustru, på över ett dygn och faktiskt inte ens tänkte på att hon inte var nära.
Uppvaknandet var kanske det mest annorluna uppvaknandet jag haft på ganska många år, ett gäng bestående av mina närmaste vänner stod samlade runt sängen och min blivande fru syntes inte till. Istället för frukost fanns en bricka med en kall och skummande öl upphälld i en sejdel samt en stor bit smörgåstårta. Efter en god frukost fick jag snällt klä mig i jeans och t-shirt och packa en liten väska med både oömma och lite finare kläder.
Första stoppet den lilla minibussen gjorde var på ett för mig okänt ställe, en bit utanför stan. Efter att ha slängt på oss oömma kläder och fått instruktioner om hur man hanterar fordonet bar det iväg mot starten. Hillcart, vilket jag aldrig ens hade hört talas om, var en underskattad aktivitet, rent ut sagt så var det skitkul! Man sitter själv i en liten slags lådbil och det påminner om att åka slalom utför en backe, vetskapen av att ens bästa polare satt i fordonet bredvid och den brinnande envisheten om att inte bli slagen av just honom gav en otrolig adrenalinkick. Vi körde tre heat var och de som vunnit minst två heat gick vidare till final, jag kom tyvärr inte dit men vem bryr sig om att vinna, det är ju att ha kul som räknas, host.
Jag fick en till kall öl, men mina vänner var måna om att det inte var mer än en, vi hade tydligen en lång dag framför oss och jag hade en känsla av att jag skulle få chansen att dricka några fler kalla lite senare.
Några av mina vänner hade såklart beaktat mitt stora intresse för flyg och maskiner och den lilla minibussens andra stopp blev i anknytning till ett litet flygfält. Hade det varit en flygtur i en luftballong så hade jag varit överlycklig, men när vi börjar bege oss mot ett litet flygplan som står parkerat längre bort börjar jag bli lite nervös och uppspelt, skulle jag få åka med i ett litet tvåmannaflyg? Att flyga i ett stort passagerarflyg var spännande och skoj men inte att jämföra med ett mindre flyg där man känner varenda liten sväng, gungning och fartökning så otroligt väl.
Efter lite väntan och en del teknisk information fick jag ta på mig all nödvändig utrustning och följa med piloten till planet. Starten var fenomenal och att flyga över huvudena på sina vänner var rätt intressant. Uppe på 500 meters höjd ber piloten mig att ta över spakarna, jag förstod av hans allvarliga min att han inte skojade så jag gjorde osm han sa. Att sitta i ett av människans bästa uppfinningar, uppe i luften och själv vara ansvarig och ha all kontroll var en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. Väl nere på marken var jag så otroligt uppspelt och den nygrillade hamburgaren slukade jag utan att tänka på vad jag stoppade i mig.
När vi stannade nästa gång kände jag igen mig, härifrån hade jag åkt båt förut, dock aldrig en liknande den jag nu skulle kliva på. En flytande bastu, sju av mina närmaste vänner och två kylväskor fyllda med kall dryck var en perfekt nervarvning efter allt fartfyllt jag tidigare gjort.
Efter tre timmar ute på vattnet med mycket skratt och grabbsnack tog oss flotten tillbaks i land och det var det dags för middag på en gammal favoritrestaurang följt av karaoke på ett kanske inte lika välbesökt uteställe. Mer än så tänker jag inte berätta angående den kvällen, men jag vill tacka mina vänner för att dom gav mig en kväll att minnas och för att dom fick mig att inse än en gång att jag är för gammal för att festa till klockan 4 på natten och att jag gör rätt i att kliva in i vuxenvärlden på riktigt.
Leave your comment.